Camilla

Tiden går och det är mycket som händer. Både bra saker, men även mindre bra saker. Det är så livet går till har jag hört. För egen del är jag nöjd så länge de positiva sakerna överväger de negativa och det är precis så det är nu. Jag har träffat världens bästa människa, en som gör mig gladare än någon annan lyckats med. Allt känns bara så bra! Jag ångrar ingenting av saker som hänt tidigare, även om det har varit riktigt tufft, så har jag tagit mig igenom det, givetvis med hjälp av mina underbara vänner. Det har gjort mig till en starkare människa och framför allt så hade jag kanske aldrig träffat denna fantastiska människa, om jag agerat annorlunda.

Ibland händer det att man har lite för roligt och gör bort sig, en del kanske anser att jag gjorde bort mig den där kvällen den 8e april. Men jag kan inte se det! Visst, det kanske inte var det smidigaste jag gjort. Jag hade kunnat göra det på ett annorlunda och finare sätt. Men nu blev det som det blev, och det slutade för min del riktigt lyckligt. Jag vet egentligen inte hur jag lyckades fånga intresset, jag gjorde ingenting annat än att vara mig själv. Men vad jag än gjorde så måste jag ha gjort rätt och det glädjer mig.

Så till er som undrar vad han ser i mig; det undrar jag med! Men jag kan i alla fall lova er att jag varit mig själv hela tiden och det uppskattas. Jag vet att jag inte är snyggast på planeten, men jag tror på någonting djupare än så. För mig är personligheten allt.

Nu vet ni hur jag ser på saken och kanske får det er att tänka om! Och om inte, så orkar jag inte bry mig mer för i sådana fall handlar detta om en av våra vanligaste folksjukdomar - den svenska avundsjukan. Jag förstår er som är avundsjuka -  för jag har det riktigt bra!


J, du betyder så otroligt mycket!